Järnålder

 

Skäftekärrs ”nya” Järnålderslandskap.

 

Varför Skäftekärr och Ölands fornlämningar är speciella kan ni läsa om under rubriken arkeologi. Att det är speciellt stod tidigt klart för den nybildade ekonomiska föreningen 1996. Ett program för verksamheten antogs och det innehöll tre delar, besöksmål, mötesplats/landsbygdsutveckling och utbildning. Det var under rubriken besöksmål som arkeologi och fornminnen hamnade.

Under åren så steg arkeologin och de bebyggelslämningar som finns på framför allt norra Öland fram och blev den viktigaste delen av vår vision. Visionen att förmedla och informera på ett pedagogiskt sätt detta fantastiska kulturarv som faktiskt är utan motstycke i Europa.

Det blev självklart att vi på ett pedagogiskt och korrekt sätt skulle försöka förmedla kunskapen om Ölands bebyggelselämningar och till att börja med var ambitionen att bygga en replika av en gård i fullskalemodell. Förebilden var den stormansgård som då delvis var utgrävd på föreningens marker. För att göra en lång historia kort så stod ett av husen på gården ”klart” vid årsskiftet 1999-2000.

Första året med huset gav naturligtvis många nya frågor och kanske inte riktigt så många svar som vi hoppades på, vi började samtidigt lära oss mer om alla de andra anläggningar som finns runt om i Sverige och övriga Europa och det är här någonstans som tankarna föds att fortsätta med landskapet runt omkring. Det kan inte sägas vara ens idé utan resultatet av ett behov att förklara och visa. I verksamheten runt gården, så kom vi allt längre från huset och stigar började uppstå, naturliga vägar m.m.

Undertecknad, Emanuel Jakobsson, Mikael Olsson m.fl. började utifrån samtal med Jan-Henrik Fallgren och studier av kartmaterial, studiebesök på de andra ”fossila” byarna på norra Öland och ingående studier av det fossila landskapet på Skäftekärr flytta över de tolkade behoven och funktionerna till de naturliga förutsättningarna i geografin kring den nya gården på Skäftekärr.

Vad gården behövde, för att som vi skämtsamt sa bli nyckelfärdig, var bland annat åkrar, ängsmarker, utmarker, ”kommunikationsleder” (fägatesystem med ex.vis. trevägskorsningar, mer om just trevägskorsningar kommer förhoppningsvis i en längre rapport framöver),våtmarker, kult (offermosse), aktivitetsytor m.m. Vi drömde en del om att få till gravfält men insåg att det i de första etapperna får vänta, även om det hela tiden funnits med i tankarna.

Vi tog fram en mängd förutsättningar, typ och antal av djur som skulle beta markerna, betestryck, verktyg, möjliga genvägar, hägnadstyper, expriementavdelningar m.m.

Med detta som bakgrund började vi bygga ett landskap och åren fram till 2003 när vårt första hus brinner ner så går det undan och ett landskap börjar ta form. Tyvärr avstannar arbetet där och det enda vi hinner med är underhåll, mindre hägnadsarbeten och nyhamling av träd.


 

Landskapet i dag innehåller tre åkrar, som delvis ligger i träda efter att vi bröt dem med hjälp av Linderödssvin, tre ängsområden med hamlade träd och hässlen, fägatesystem och ett antal aktivitetsytor. Det finns naturligtvis ett nytt hus, treskeppigt, som stod klart våren 2005, ett mindre tvåskeppigt hus och ett gårdstun. Huset som brann ner står orört kvar och det är lätt att tänka sig hur uttrycket stavgård kommit till.

 

Vi har också en kultplats/offermosse som är inhägnad och själva harget är markerat med hasselkäppar. Det är ett brott i landskapet mellan offermosse och gårdens marker. Man kan säga att strukturerna är lagda men att tusen små detaljer saknas. Det är ändå så att här kan man se hur det kanske såg ut, eller kan ha sett ut på Öland för ca 1500 år sedan.

Under byggandet har vi gjort mängder av anteckningar och fört dagbok över olika saker som gjorts, hur och varför. Tyvärr har aldrig tid och resurser funnits till att sammanställa materialet från dessa år. Men det finns ett digert material att gå igenom, inte minst en hel del fotodokumentation.

Aktuellt. Skäftekärr ekonomisk förening har sålt fastigheterna till Sveaskog AB, gården och landskapet närmast hyrs av föreningen.

Vad är viktigt just nu, ja det är som jag ser det i första hand fyra saker.

  1. Underhåll och tillsyn av det som är gjort.
  2. Färdigställande skydd av ängsmarkerna så att de inte betas före slåtter.
  3. Tid och resurser till att sammanställa dokumentationen av det gjorda arbetet
  4. Möjlighet att bygga ”klart” och därefter ge möjlighet att experimentera och kontrollera funktionerna så realistiskt som det går i vår moderna tid.

Lars Wellin/  
Anställd av föreningen 1996-2006 

Utvecklingsplan för Nya Järnålerslandskapet

Under 2008 har Skäftekärr ekonomisk förening och Fornverkstan ideell förening tillsammans tagit fram en utvecklingsplan för Nya Järnålderslandskapet på Skäftekärr, med sikte på de närmaste tio åren. Planen utgår från det arbete som gjorts under de föregående tio åren och den situation som vi befinner oss idag. Den utgör en grund för det fortsatta arbetet och kommer att konkretiseras i olika delprojekt.

Styrelsen kommer att arbeta vidare med frågor om prioritering och finansiering av de olika projekten, i nära samarbete med Fornverkstan.